skip to main |
skip to sidebar
När jag kom hem efter halvdag i skolan (bra sak nummer ett) hittade jag andra numret av min julklappsprenumeration på tidningen Hemslöjd, temanummer Färg! Jag gillar tidningen, den är alldeles lagom att läsa samtidigt med studier som kräver mycket av mig den här terminen. Det är intressanta reportage, kortare och längre och alltid välskrivna texter, och, kanske det bästa av allt, otroligt vackra fotografier.
Sen utanför dörren låg en brun papperspåse i tidningshållaren, och däri mitt sista bytessurdegsbröd! I julas undrade en vän om han fick byta till sig av mina virkade muddar att ge bort i julklapp, mot surdegsbröd som han bakar. Självklart! Byteshandel är fint, att få byta kunskap och arbete med varandra, istället för pengar. Så himla gott bröd, och grymt mättande (det brukar jag annars inte tycka att bröd är). Bor man i Uppsala kan man ofta köpa hans bröd på lilla Fyristorget på lördagsmornar.
Imorgon har jag terminens enda lektions- lab- och föreläsningsfria dag och jag ser så enormt mycket fram emot att inte behöva vakna av väckarklockan vid halv sju utan kunna ligga och dra mig så länge jag vill! Jag lyxar med en ledig kväll också, tar några varv på min nio-livströja som jag återigen repat upp. Eftersom jag salivskarvar garnet är hela kroppen ett enda gigantiskt nystan.
Förra helgen var jag i verkstaden för första gången sedan i oktober, pre-renovering och flyttning och julledighet och terminsstart. Var lite nervös innan för att det inte skulle gå bra, men det var skönt att känna att kroppen mindes. Började med enkla skålar och en beställning, lite mjukstart.
Tog med mig en prototypskål till verkstaden. Det är bra att ha tycker jag, att hålla formen i händerna, känna med fingrarna hur den sluttar, om vinklar och övergångar mellan botten och väggar och öppning. Det är svårt att läsa ut den känslan från mina korta anteckningar om måtten på de olika modellerna.
Nydrejade skålar med den tjocka botten jag lämnar när jag ska lyfta av dem från skivan. Gamla skålar som inte blev bra har fått sina väggar avbrutna och kan användas till glasyrprover istället. Ser så fram emot att få dreja upp mer nu och börja glasera i mina nya glasyrer! En vit och två färgade ska det bli.
Naturen är magisk. Skogen är oändligt vacker, på största avstånd och närmaste närhet. Jag älskar att få bo med den bara meter från mina fötter, ögon och sjungande hjärta.
Jag har en gammal fåtölj som jag fick när jag flyttade ut från ett studentboende för några år sedan Det var ett väldigt generöst studentboende btw! Jag fick både det stora skrivbordet som jag nu har som köksbord, och en säng och litet bord som jag gav bort i flytten. Har ingen aning om när fåtöljen är ifrån, 70-talet kanske?
Modellen verkar finnas i en mängd varianter och vara en obligatorisk del av möblerade korridorer, i kollektivet hade vi en nästan likadan grön fåtölj som jag hittade utanför ett skräprum. Jag tycker den är skön att sitta i, men det var slut på sätt att vända dynan så att hålen inte skulle synas... Funderade på att göra mig av med den när jag flyttade, men tänkte att fåtölj är bra och gratis är fint! Och kanske skulle den gå att klä om?
Jag har ingen aning om hur man tapetserar möbler (skulle gärna kunna det), men gick in i det hela med "hur svårt kan det va"-attityden. Hittade en massa ljust cremefärgat ojämnt vävt tyg på myrorna, det påminde om strukturen i den befintliga stolsklädseln och jag hade tänkt att det skulle vara fint att klä fåtöljen i vitt!
Jag lade tyget dubbelt utanpå den gamla klädseln och med massor av nålar, små justeringar hit och dit och vanlig sytråd sydde jag helt enkelt in fåtöljen och sittdynan i tyget. Fippligt, pilligt och definitivt inte perfekt -men bra nog. Jag är riktigt nöjd med resultatet! Det blev schysst med det ljusa tyget till det mörka träet, och 75:- var en lagom investering -nu håller den några år till!
De här gillar jag! Det är alldeles för sällan som jag tvåändsstickar, trots att jag är förtjust i både strukturen och kruset -det här är faktiskt bara mitt andra tvåändsstickade projekt någonsin, mitt första var ett par vantar som stickades för nästan 3 år sen. Jösses.
Känns som att jag har lite slöjdbikt på bloggen, först det där om att jag inte har några stickade tröjor som jag använder (utom en) och nu detta.
Bäst tycker jag om mönstret på halvvantarna, mina favoritfärger i ett enkelt randmönster (men meck på hög nivå med 3 olika färgkombinationer! Vitt-vitt, rött-vitt och turkost-vitt, många nystan att hålla reda på) som påminner om pippitröjor, cirkus och cykelturer på grusiga vägar. Med snön fallande runt oss lägger jag tillbaka dem i korgen i väntan på månader vi har framför oss och värmer mina fingrar igen.
Garn: Olika snuttar, antagligen Kampes allihopa
Stickor: nr 2½
Mönster: Eget, rackarns nöjd med tumkil och passform, även om de är aningens trånga över fingrarna. Början och avslut med röd kant och två rader med krus.
Jag gjorde en till mig själv också. Det var den som var ursprunget också till lillasysters mössa, den som fick mig att börja klura ut mönstret, köpa garnet (passade på i New York, ska det va så ska det va). Det bara råkade vara hennes som stickades först.
Garn: Brooklyn Tweeds Loft, vackert lite strävt och kanske lite skört som många säger men som inte gav mig några problem, hållet dubbelt
Stickor: nr 3
Mönster: Copycat på snygga Norby,
med egna förändringar
Tycker om mössan, men ska kanske blocka ut den lite till, jag tycker om när mössor sitter lite löst.
Jag har stickat några tröjor till mig själv sen jag först började sticka. Några, inte många. Och ännu färre har jag kvar. Och ännu färre ändå använder jag. Man kan nog faktiskt säga att jag egentligen bara använder en enda av mina stickade tröjor. Resten ligger i garderoben, eller har repats upp och blivit till annat.
Min välanvända tröja är en svart enkel raglan i rak modell som jag stickade för flera flera år sen och den har jag använt så att den blivit blank och tovad, och så tovade jag den avsiktligt i maskin en gång för att få den att krympa ihop lite. Den är den bästa baströjan man kan tänka sig, perfekt som extra lager under jackan eller att dra på vid kalla skrivbord. Men faktum kvarstår, den har blivit större, och så har jag blivit lite mindre också.
Och visst är det lite skamligt nästan att jag inte har fler stickade tröjor -och inte en enda kofta- som jag tycker om och använder! Kanske är det det som ska bli mitt stickprojekt under 2014, att sticka tröjor och koftor till mig själv, som faktiskt bli använda?
Den första ut kommer att bli denna, bara en ärm kvar att sticka! Det är en variant på precis samma modell som favorittröjan. Denna gång i grått -återanvänt från en upprepad oanvänd kofta- i lite mindre storlek och med kort resår nedtill på kropp och ärmar. Den här, den vet jag kommer bli använd!
En av de mysiga sakerna med ett nytt år tycker jag är att få skaffa en ny kalender. När det gäller personlig almanacka är jag förtjust i den kalender jag hittade förra året med en vecka per uppslag, veckodagarna på ena sidan och en randad sida bredvid för alla tusen listor, idéer och klotter som hinner anhopas under en vecka. Så det blev en likadan i år. Märket är Letts om någon blev nyfiken.
Ett antal fortfarande vita väggar hemma, och en hel massa fina väggkalendrar som går att hitta via Pinterest, ledde till att en kalender har klättrat upp på väggen hemma hos mig också. Jag tycker att den är så snygg i sin enkelhel med dämpade färger och mönster.
Grymt generöst av Clemence som har bloggen Oh the Lovely things att lägga ut den för gratis nedladdning! Vill du också ha den på väggen är det bara att knalla över till henne och ladda ned den.
.JPG)
