vårspår

Vintern rasade aldrig men våren har flödat. I Uppsala flödar alkoholen i studenter och vattnet under forsränningsflottarna. Själv njuter jag vårtecken och ordnar knytismiddag med vänner innan regnet drar fram över oss och får brasorna att fräsa.

Glad valborg vänner!

typ min (i smyg)

En dag för ett par månader sen såg jag i ögonvrån hur något fladdrade förbi utanför fönstret och *DUNS* landade med en smäll på balkongen. I tron att en rovfågel kraschat tittade jag ut men fick istället se en väldigt förvånad katt titta tillbaka på mig. En gåva från ovan! 

 

Eller närmast från grannen som överraskat sa "Jag trodde hon var för tjock för att ta sig mellan balkongerna". Nu har han uppenbarligen aldrig sett "tjock katt", men det är en läskigt smal liten remsa hon lyckats ta sig mellan lägenheterna på, här på 2½e våningen.

Sen det där första besöket har det blivit många fler (och numera ljudlösa). Jag har inte riktigt vant mig vid att stå i köket och plötsligt känna en kind mot baksidan av mina ben, eller se en svans försvinna runt ett hörn. Jädrar vad tyst hon går. Men jag tycker att det är extremt mysigt att min lägenhet och balkong nu ingår i hennes revir. Det blir liksom som att ha katt, i smyg. Och jag börjar omvärdera detta med att orange-svarta katter är fula... Hon är ju ändå fin, "min" katt.

Visste du förresten att om en katt är trefärgad (orange+svart+vit) så är det alltid en hona? Det beror på att färgen vit respektive orange+svart bestäms av varsin X-kromosom, och beroende på vilken X-kromosom som är aktiv i varje cell, den andra kapslas in tidigt i fosterstadiet, blir vissa områden på katten vita, och vissa orange-svarta. Så tufft! Cellhändelser som man kan se med blotta ögat.

Grannen och jag har båda sagt att det är okej att hon är hos mig också, katten tycker att det är lite väl livat med bebis/småbarn hos grannen och jag tycker det är väldigt fint med någon som ibland tassar runt hos mig. Eller sover i solfläcken i fåtöljen.

Angående andra vilda saker, igår spatserade en fasan runt på innergården, gal ett par gånger och gick och kaxade sig mot en katt, och idag var samma (antar jag) fasan ute och gick en bit ifrån picknickande barnfamilj och gjorde mig rätt full i skratt... Ska inte vilda djur vara lite skyggare än så? Sjukt exotiska fåglar, fasaner, tycker jag. De ser helt galna ut.

grå tassar och tweedgarn

Två kilo godis och fika, morgonvandringar runt min lilla sjö, smutsiga tassar och en tunn kofta på tunna tunna stickor och tweedgarn. Känner inte alls något behov att gå tillbaka till kemistudier och obehagliga begrepp som betaketoestrar och kondensationsreaktioner. Tur att det redan är helg igen. Och att solen skiner på fräknarna. 

bli klar!

Stickkorgen (som inte ägnats mycket uppmärksamhet på slutet) har tömts och uppvisar nu faktiskt bara ett projekt som definitivt ska bli klar snart (eftersom jag så himla mycket hellre vill börja med andra projekt)! Det är min supervarma tröja med många liv. Motivationen får en liten nytändning med ljusa kvällar och sena promenader. För när väl vårjackan har plockats fram finns ingen återvändo.

Bara ärmarna kvar! Sen behöver den nog blockas lite (brukar sällan blocka annat än spetssjalar) eftersom den är ruggigt bubblig efter alla upprepningar och omstickningar. Heja ull för slitstyrka, hållbarhet, värme och miljötänk.

ur idet

Igelkottarna vaknar och rabarbern som flyttat från land till balkong har överlevt och söker sig upp. Allt börjar om. Glad påsk från mig och påskkotten!

Garn: dubbel tvåtrådig vit ull till ansikte och mage, fyrdubbel Pickles merino tweed till ryggen
Stickor: nr 3½ till ansikte och mage, nr 5 till rygg
Mönster: Från Purl bee, en riktig liten pärla till mönster! Jag stickade med tjockare garn och mindre stickor än rekommenderat för att få den riktigt tät och slitstark och det blev riktigt bra.

resttröja

Jag har drabbats av ett envist behov av att rensa upp bland gamla oanvända stickade saker. Jag tycker inte om att ha saker liggandes som jag vet inte kommer användas (eller ges bort). För längelängelängesen stickade jag en Candle flame sjal (de var lite inne i stickbloggvärlden back in the Days) i alldeles för tjockt garn och det blev... bulligt. Och inte särskilt bekvämt eller användarvänligt. Så ripriprip repade jag för ett litet tag sen upp den. Ett snabbt sätt att göra av med garnet tänkte jag skulle vara att göra en barntröja av det. Så det gjorde jag.

Garn: Blått Kampes tvåtrådig ull, hållet dubbelt, och grått fyrtrådigt okänt ullgarn
Stickor: nr 5
Mönster: Enkel improviserad raglan med rätstickade 3/4-långa ärmar
Storlek: Borde kanske passa en 4-6åring? Men jag har inget begrepp om hur stora barn är i olika åldrar, och barn är ju också individer.

lerpresenter

Två gånger leriga gåvor;
Kryddkrukor på fot, halvdoppade i vit glasyr. Jag gjorde dem som prototyper, ville sätta fötter på krukor och se hur det blev. De blev present till en fin vän som precis fyllt år.

Och så en annans gåva, en beställning på en bröllopspresent; fyra skålar med pip som har brudparets initialer på insidan av kanten. Så gött med saker som äntligen blir klara! Ibland är keramik nästan lite väl tålamodsprövande.

tick tack purr

Världens goaste, snällaste, mesigaste, mjälliga katt med vit svanstipp -min lillasysters katt Cesar- har lånat sin lustiga uppsyn till en klocka. Min syster fyller 25 borta i Tokyo och saknar sin kisse så mycket. Så jag skickar dit honom.

Material: utskrivet foto, kartong, svart washitejp, klocka, rejäl sax, lim.
Jag limmade ihop tre kartongblad (baksidor från kollegieblock), klippte ut bilden och ritade av på kartongen så att jag kunde klippa ut formen. Tejpade kanten med svart tejp, gjorde hål för klockans mitt och klistrade fast ansiktet, satte dit klocka och visare. Klart! Purr.

sjukliv

För några dagar sen var jag hemma och hängde med feber och halstabletter då det plötsligt kom över mig -jag vill sy ett livstycke! Ni vet dessa vackra små korta "västar" som ingår i folkdräkter. Malin Bohm gör fantastiskt fina sådana (bland allt annat fantastiskt hon gör) med en så ren, tidlös känsla, och med nål och tråd har gjort en med så himla fin och annorlunda rygg!

Jag tittade runt, hittade en skiss att utgå ifrån och började sedan mäta, rita, klippa och tejpa pappersark tills jag hittade en prototyp som kanske eventuellt funkar i tyg (som är något mer följsamt än A4-papper). Letade efter skräptyger i gömmorna och hittade vitt lite tjockare gardintyg från IKEA och något gråsvart denimliknande tyg. Tänkte försöka sy upp en testversion (som förstås gärna får bli bra nog att användas) innan de roligare tygerna får saxen i sig. Tanken är att knäppa med hyskor och hakar i ena sidan.

Innan synål, tråd eller symaskin kom fram tog dock annat över, men bitarna ligger och väntar nu. Jag skulle gärna sy på maskin eftersom jag syr så extreeemt långsamt för hand, men symaskinen har nåt meck med trådspänningen just nu, så det tar emot lite. Detta med att vändsy (eller sy i allmänhet) är ganska okänt för mig, så ruvar du på tips eller råd tar jag hemskt gärna emot dem!