plötsligt händer det

Två tröjor på blockning!
Vimpeltröjans ok är som sagt lite för tajt, så efter att tröjan fått ligga i ljummet vatten en halvtimme drog och sträckte jag oket och nålade ut det så långt det gick utan att göra maskorna för glesa. Jag nålade tätt i förhoppning om att slippa en alltför vågig kant. Nu får den torka så och så får jag se om blockningen blev bra eller inte.

Lopapeysan får en mildare behandling, efter vattenbadet slätar jag bara ut den och låter den torka och dra ihop sig naturligt. Den tröjan torde vara rätt storlek direkt, så blockningen är bara till för att det flerfärgsstickade partiet ska slätas till och för att garnet ska fluffa upp sig ordentligt.

trio i väntan

Nämen här händer ju inte mycket!
En sann spegling av mitt hantverksliv. För här varken stickas, virkas eller nålbinds det något. Och allra minst blockas det! Tröjor i tre nyanser av grått ligger fortfarande och väntar på att den stora blockningsivern ska slå till. De ser ut att få vänta ett tag till.

Tunna tweedkoftan och fluffiga lopapeysan ska egentligen bara blötas och läggas tillrätta för torkning, latmansblockning med andra ord. Det är vimpeltröjan som ställer till det. Oket är nämligen mer än lovligt tajt över axlar och runt halsen, så det behöver blockas utav bara helsike. Så extremt tråkigt!

Jag sitter hellre i solen (lögn i bilden: sitter hellre i annan tröja än den oblockade vimpeltröjan). Eller går med vårskorna och sparkar i gruset. Cyklar ut på äventyr. Hånglar upp ett träd. Vår!

30

Vårsol och mjuk mark kryllar under huden. Hör vårens första koltrast sjunga i skymningen och känner själen krulla sig. Missar andetag.

Världen är i förändring och andas nytt.
Jag byter årtionde i mitt liv.
30 kommer äga.

ge mig mer

Jag har lopapeysa på hjärnan igen.
Har ett favoritmönster på en vintagelopapeysa, med det poetiska namnet lopi 131, sedan länge och ägnade bra med tid åt att granska bilder och skapa ett eget mönster i det fantastiska mönsterprogrammet, innan jag för en liten stund sen hittade mönstret som gratis nedladdning hos Istex... Men med mönstret inlagt i programmet leker jag runt med färgerna och hittar många favoriter. Vilka gillar du?

Jag älskar min förra isländska tröja Hela, och de levande grå som den är gjord i. Frestelsen är stor att göra också lopi 131 med ljusgrå grund och med mörkgrå och svart mönster. Som denna vackra. Men kanske kanske skulle jag utmana mig att hitta någon annan färgställning att älska lika hårt.

 

Så finns alltid den gula solskensfärgen som vill leta sig in. Som älskar grått och vitt och som jag inte riktigt blir kvitt. Tycker supermycket om den soliga gul-orangea tröjan till vänster här, och kanske ännu mer om den stillsamt vårvintriga beiga till höger, som kom till av misstag när jag klickade runt bland färgerna.



Ett tag nu har den del av mig som är dedikerad till ull och färg pockat på att få göra en tröja i rött, blått och vitt. Hittar tusen former av inspiration och faller handlöst för den mittersta av tröjorna nedan, trots att den är så långt ifrån min första tanke om olika grå nyanser. Är det den som ska bli?

 

 

Just nu står det mellan den beiga med mönster i gult och vitt, och den vita med rött och blått. Vilka färger skulle du välja? Det är intressant att få klicka runt i programmet, och jag märker min egen färgkonservatism -grundfärgen är alltid neutral, aldrig knallturkos kropp och grönt ok och orangea detaljer. Inte för att jag tycker att det vore fult, tvärtom kan jag tycka att sådana tröjor är awesome! Men när jag väljer åt mig själv, då blir jag tydligen rätt enkelspårig...

februari

Februari försvann.
I fönstret blir tulpanerna sakta genomskinliga, som snötäcket och himlen. På korgen har vimpeltröjan sällat sig till projekt som väntar på att blockas, på stolen väntar en Totoro på sin tvilling. I händerna sällan en stickning just nu.
Mars.