krokat

På syfestivalen köpte jag en rundkrokningsnål. Den ser helt enkelt ut som en lång virknål med virknål "i båda ändarna", och tekniken är enkel. Man lägger upp luftmaskor och fogar samman dem till en ring, och sedan tar man upp öglor ur den, som får ligga kvar på kroknålen. Skillnaden mot vanlig platt krokning blir att man efter lagomt antal öglor skjuter igenom kroknålen och vänder arbetet, och sedan drar man med den andra änden igenom tråd nummer två. Sedan vänder man tillbaka och fortsätter med nya öglor, unt so wajter. Det enda kluriga är att dra tråd nummer två lika hårt varje gång, det är med den man reglerar maskornas storlek.


Efter lite improviserande blev det ett par vantar.
Garn: Två olika färger Tuna från Brogs vävgarner.
Kroknål: 4
Mönster: Helt egenimproviserat. Tumkil och påhittade minskningar och ökningar.


Jag tycker väldigt mycket om strukturen som blir i krokning. Det överliggande gallret som bildar ränder över det andra garnet. Vantarna blir mycket täta och nästan lite stela, men jag hoppas att de mjukar upp sig efter lite användning. De blev lite stora, så man kan ha ett annat par tunna vantar under vid riktiga midvinterdagar.

de enda löven i sikte

Jag tycker om mönster som påminner om naturen. Löv är favoriten. Så det är inte märkligt att de enda spetssockar jag stickat har löv på sig.


Mönster: Interlocking leaves
Stickor: 2,5
Garn: Opal, vackert petrolblått. Restnystan från när jag stickade Thermal.
Kommentar: Det tog ett par år mellan socka nummer ett och socka nummer två. Vet fortfarande inte riktigt när jag ska använda dem, men söta är de. Jag tycker om lövmönstret, och funderar på att använda det på annat sätt med grövre garn och stickor. Muddar? Halsvärmare? Vackert är det i alla fall.

tråkigt!

Det är nästan hur tråkigt som helst att vara förkyld. Huuuuur trråååkigt som helssst. När man liksom är förkyld så där lätt och lagom. Inget dramatiskt som väcker ömhet och sympati hos ens medmänniskor, men inte så lite att man bara kan förtränga det.

Förkylning är sjukdomarnas motsvarighet till att skära sig på papper. Ett ynkligt litet skärsår som genererar så mycket svid att det borde skämmas. Vilket lustigt nog är vad man själv gör när man kommer på sig själv med att klaga över sitt minimala sår och önska sympati. *önskar sympati*

Jag har grävt djupt ned i projektkorgen i en ansats att göra klart något gammalt innan jag börjar nytt. Upp kom ett nystan och en ensam socka, som jag hoppas snart har fått sin (två år yngre) maka.

tröttdag

Förkylningen river i halsen och huvudet, efter att lömskt ha slagit till klockan tre i natt. Med bacillernas intåg gjorde inspirationen sitt uttåg, och stickningskavalkaden får vänta några dagar till. Jag dricker nyponsoppa och skriver oinspirerade svar på hemtentan. Lyssnar på felicia och är tyst.

på led

Det är kö till bloggen nu. Ett helt litet gäng projekt har i all tysthet sett färdigblivandets ljus och väntar på att fotas och synas på bloggen.
En kofta -den allra bästa.
En mössa, provmodell av överblivet koftgarn.
Ett par nålbundna vantar med vita broderier.
Och snart ett par rundkrokade vantar.

Inte konstigt att tentan ligger ogjord i datorn.

vårfärg

Utomhus är våren/slaskvintern mest grå och brun. Inne på mitt rum tar jag ut segern lite i förskott, skulle man kunna säga.

dödsdobbarna!

Jag älskar lokaltidningsinsändare.

kvartssekel

25 är det nya 24 och visheten faller över mig som takras vid denna nya aktningsvärda ålder. Gårdagen förflöt i ett stilla sockerrus bland vänner och bekanta, och idag på självaste födelsedagen ler jag åt alla fina grattishälsningar, tar en långpromenad i vårvintersolen och funderar på livet. Våren smälter fram droppe för droppe och jag tycker att allt känns som det ska. Det här blir banne mig ett bra år.

den vita citronen

Den blev klar.
Och den blev fantastisk.


Mönster: Citron
Garn: tvåtrådig vit ull, precis 2 hekto
Stickor: rundsticka, eh, 3? 4?
Ändringar: ett par rapporter större än orginalet, och så slutade jag inte på någon volangkant, utan på ett slätparti. Sedan blockade jag den nästan inte alls för att behålla bubblorna, tryckte bara ned kanten med nålar för att den inte ska krulla sig.


Jag är så väldigt väldigt nöjd. Den är precis så vacker och o-volangig som jag ville ha den, ullen är varm och tunn utan att vara skir. Den runda former gör att den ligger bra utan en lång trekantig snibb. Den är, helt enkelt, en väldigt bra sjal.

mansdagen

I måndags firade internationella kvinnodagen hundra år. I lokaltidningen hävdade två av de fem tillfrågade kvinnorna att den dagen hade de inte hört talas om. Med följdfrågan -varför ska man fira den? Ja. Just. Men nu var det inte det jag tänkte uppmärksamma, utan den sköna ritual som oundvikligen inställer sig varje år på den dagen, såväl i media som i privata sammanhang.

Kvinna: Idag är det kvinnodagen!
Man: Men får inte vi killar någon egen dag då? *vill ha egen dag*
Kvinna: Ni har ju bara alla andra 364 dagar.

Det är härligt med traditioner.
Men jag tänkte utifrån denna uppenbara tillfrågan skapa mansdagen, den 10e mars. Så kan vi dela lika på alla de andra dagarna. På mansdagen uppmärksammar vi männen av idag, till exempel genom en liten bildkavalkad. Glad mansdag till er alla!

Dagens man har barnasinnet kvar.

Dagens man vet att det är kläderna som gör mannen.

Dagens man har en fredlig natur.

Dagens man har sannerligen präktig kroppsbehåring.

Bilderna kommer från den fantastiska sidan poorlydressed.com

drivans blommor smälta

På fälten ligger snöflingorna och blir färre. Jag älskar Riitta Ikonens bild.

Solen väcker mig varje morgon nu och fönstret får stå på glänt när jag sitter vid skrivbordet och läser. Det skapas slask på vägarna och jag känner att det kan jag leva med, till och med välkomna. Sträcker upp ansiktet och skapar lite vitaminer. Något vitt som snö ligger på sträckning, och denna gång är den alldeles alldeles lagom o-volangig.

till mina systrar och bröder

katter äger.

pris, till mig? mantackar.

Nu trillar det runt imaginära priser här och där bland alla kända och okända bloggar, och jag har fått en award (för så heter det i sajberspejs) av både Made in Hstd och Li.W. Tack söta ni! Jag är dålig på att göra både de utmaningar som brukar följa med, och att skicka dem vidare. Kalla mig lat om ni vill. Men jag blir väldigt glad och nästan lite generad om jag kan inspirera nån till något, det trodde jag nog inte när jag lade upp bloggen för två år sen och ganska nyss lärt mig sticka igen. Det är så häftigt med alla nya och gamla hithittare och läsare! Ni är fina ni. Priser åt alla!

morgon

Solen lyste in som om persiennerna inte fanns.
Jag slängde upp fönstret, drog fram stol, varma nya koftan och det nya rundkrokningsprojektet. Satte mig med ansiktet mot solen, lyssnade dropp, kvitter och p3. Andades in vår och luft och glädje och tog in utomhus i mitt rum. Och kanske kanske föddes en fräkna eller två på näsan.

blockning pågår

finfina pengar, gratis!

Reklamslogan inbakad alldeles för ofta på spotify:
"-De bästa sakerna i livet är gratis.
Därför ger vi 200 kronor gratis till alla våra nya kunder på..."

Jag känner att den meningen inte riiiiktigt makes sense.