onsdag, juli 29, 2015

fjällstickning

Det finns så många delar av hantverket stickning som är så fantastiskt. Att kunna skapa något, helt från grunden. Hur ett plagg blir till av en enda tråd som i ögla efter ögla bygger upp ett tyg, oavbrutet. Designdelen, att tänka färg, form, detaljer. Att vara en del av en levande kunskap, en odödlig tradition.

Och så behovsstickningen. Det är något så stort i det enkla att kunna gå från behov till handling, att plocka fram garn och stickor och bara sätta igång, ha kunskapen för att tillverka det man behöver. Omärkvärdigt. Och helt fantastiskt.

När det här inlägget dyker upp på bloggen är jag där, på kartan. Bland bergen, bäckarna och sjöarna. Med mig har jag nya, behovsstickade vantar och mössa. Fjällkläder. Och har det helt jävla underbart (utgår jag ifrån).

fredag, juli 24, 2015

in i evigheten

Jag har lagt upp en ny vansinnesstickning. En sådan där jag lite lite förbannar mig själv för att jag ens försöker mig på (igen). För det är inte som att jag inte testat detta förut... Men det skulle ju bli så himla fint! Om jag orkar hela vägen. Tunt tunt garn och ungefär två meter rundstickad sjal väntar.

lördag, juli 18, 2015

torka och fixa

Om någon vecka tar jag och min fina vän K tåget upp till Abisko för att vandra den klassiska sträckan mot Kebnekaises topp och Nikkaluokta, med ryggsäckarna fulla av mat och själen fylld av längtan.

För ett par veckor sedan drabbades jag av stora fjällpreppsivern och började torka grönsaker, göra bars till lunch och snacks, packa middagspåsar och hitta på överraskningar och lyx att bjuda på längs vägen. Det är något så oerhört tillfredsställande att ordna med allt. Tryggheten i att veta att man kommer äta - och därmed må - gott. Och att få stå där med alla nötter, fröer, frukter, pulver och kryddor och bara drömma om berg och himmel och vandringsstigar utan slut.



tisdag, juli 14, 2015

det sista

Det är alltid det sista som tar längst tid. De sista besluten, som på något sätt är så avgörande för helheten. Som om det bara var kragen och halsringningen som spelade roll. Islänningen väntar bara på de sista varven. Men det är inte bråttom, det kommer.


Den första islänningen, Héla, följer med överallt. Och den andra islänningen, namnlös och stickad efter mitt eget huvud, väntar fortfarande på att fotas och hamna på bloggen. Det kommer när det kommer.

fredag, juli 10, 2015

det sticks

När jag satte mig ned och tittade igenom bilderna och projekten, sammanfattade och gjorde en hel liten parad av tidsinställda blogginlägg (de trillar in här allteftersom, medans jag själv far runt i sommaren och bara har det gott!), så kom plötsligt sticklusten tillbaka. Jag tror att jag helt enkelt är en sån som måste ordna, lägga till handlingarna, innan jag kan gå vidare.

Med en veckas tveksamt sommarväder och bara ledighet att fylla dagarna med har det blivit en hel ny tröja. Sommarens största längtan är den kommande fjällvandringen, och med den följde "behovet" att sticka en lagom tjock och lätt ulltröja att ta med på färden. Garnet köptes förra sommaren, i just Abisko, och nu återstår bara trådfästning och lite blockning. Och bloggning förstås (högen obloggade projekt ligger där och stirrar förebrående på mig).

Men jädrar vad den sticks! Jag är inte den allra känsligaste, men detta är i sticksigaste laget också för mig. Så jag efterlyser dina bästa tips! Jag kommer inte ha tid att beställa och få hem några specialprodukter, utan får klara mig med vad som finns att hitta hemma. Kan man använda vanligt människo-balsam för att få ullen lite mjukare? Hur går man tillväga om man ska schamponera och behandla sin tröja?

tisdag, juli 07, 2015

gröna bebisar

Äntligen! En av mina elefantöron har tillslut producerat en liten avkomma! Jag fick en fråga i en kommentar sist elefantöronen skymtade på bloggen, om jag vet något sätt att få dem att trivas och producera små skott. Well, jag kan inte ge några särskilt handfasta tips eftersom jag själv inte varit så duktig på att få mina plantor att trivas.


Jag gav ett skott till min biologvän, och hennes planta mår så jädra bra att jag blir provocerad! Den är 2-3 gånger större än min (som dessutom är föräldraplantan) och förökar sig nåt kopiöst. Men jag är inte bitter för det inte... Det hon har gjort, och som jag slarvat med, är att plantera om plantan i ny jord, och vattna som en galning, minst varannan dag. Så kanske är det framgångsreceptet.

Årets balkongodling är av det helt oambitiösa slaget, några tomatplantor (som jag inte ens drivit upp själv utan fått av samme grönfingrade vän), några nedpetade mangoldfrön som jag inte har något större hopp om, och sen det kanske roligaste: grannen snett unders kaprifol som kommit upp till mig!

torsdag, juli 02, 2015

laptoptröja

Det här är ett litet spöke som undvikit bloggen i flera år!
När jag köpte ny dator lagom till mitt återtåg in i studentlivet för 2½ år sedan virkade jag ett enkelt fodral att ha till datorn under resor eller turer till universitetet.


Jag använde färgglatt Kampes-garn lagt dubbelt och virkade först en luftmaskremsa lika lång som datorns kortsida (om man sträcker den) och fortsatte sedan virka runt denna till en tub med sluten början. Fodralet är virkat genom bakre maskbågen, och resultatet blev riktigt bra! I brist på bättre svenskt ord (spänstigt? fluffigt?) kan jag bäst beskriva det som 'squishy', det håller formen bra, dämpar och skyddar utan att vara alldeles för stort eller pluffsigt.

När fodralet saknade någon centimeter på höjden virkades två knapphål, och vid lagom längd gjorde jag en liten lucka att fälla in genom att virka fram och tillbaka. Avslutade med ett varv eller två runt hela öppningen, och sen på med två tok-turkosa knappar.

Fodralet har blivit välanvänt, en riktig nyttoproduktion. Nöjd!

Garn: Kampes 2-trådiga, hållet dubbelt
Virknål: Ingen aning
Mönster: improviserat