Året skålades, sjöngs och skrattades in bland fina vänner och allt känns nytt, krispigt och hoppfullt. 2014 kommer bli ett bra år, det har vi bestämt! Och medans året byter siffra i almanackor och huvuden byter jag plats i landet. Tåget går ned från Norrland till mitt andra hemma, ett eget bo som också känns krispigt och nytt.
Det blir ju himla bökigt att få er alla att komma på inflyttningsfest hem till mig i Uppsala, så jag tänkte att vi tar en liten husesyn här på bloggen istället! Delar av lägenheten har redan skymtat i olika inlägg, men nu blir det en samlad tur genom de flesta av mina 39 kvadrat. Ta för dig av lite te och kakor så börjar turen nu!
HALL
Välkommen in, helt enkelt!
Fix och don
Den mintgröna sjukhusfärgen som täckte allt i hallen, inklusive taket, är övermålad med vitt, men får en liten hommage i garderobsknopparna, och trösklar och dörrkarmar målades också vita. Billigaste enkla hatthyllan är ihopsatt av diverse delar från IKEA, smidigt i en liten hall.
Favoriter
Den röda lampan med bollfrans från loppis som hängt med mig genom ett par lägenheter nu, och det lilla svarta knasiga skåpet med jättelånga ben som jag ärvt från farmor och farfar. Och så att det första man ser när man kommer hem är ut genom fönstren i både kök och rum, ut mot träd och skog.
KÖK
Köket är så himla bra utformat tycker jag, gott om plats utan att vara för stort, massor av skåp, inklusive städskåp, och den charmiga, och grymt praktiska, svalen ovanför kylskåpet. De visste hur man skulle bygga lägenheter 1962! Och eftersom jag inte tillhör den längre skaran passar mig de låga bänkarna ganska bra.
Fix och don
Alla ytor, helt enkelt. Tapeter fastlimmade (jag hade ingen lust att riva bort 4 lager tapet och spackla allt) och sprickor fogade, gammal plast bortsliten, väggar och tak målade vita, liksom invändigt och utvändigt i alla skåp. Luckorna var de enda som fick färg, jag fick frågan vilken kulör jag använt och jag tror att det var nr 1471, från Flügger. Golvet är också nylagt, fuskträ i form av laminat men med lite träkänsla ändå.
Favoriter
Stringhyllorna från mormor och morfar, golvet och de ljusblå luckorna. Att det ryms ett köksbord och inte är någon öppning mellan köket och rummet, det gör att det känns mycket mer som en riktig lägenhet. Den lilla kryddhyllan hittade jag ute vid återvinningen, tror att det kan ha varit en badrumshylla en gång, men jag tyckte den blev bra i köket.
RUM
När jag först började fundera lägenhet tänkte jag att det självklart skulle bli en 2:a. Men ju mer jag funderade (och insåg att det var en ganska stor prisskillnad) så kändes ett separat sovrum inte nödvändigt. Och jag har inte ångrat mig.
Rummet har en sovalkov och det känns som en himla bra lösning! I och med sovalkoven, det avskilda köket, och den stora balkongen (som kommer bli det bästa rummet till våren), känns det som att lägenheten har många fler rum än det enda som räknas formellt.
Fix och don
Tapeter har slipats, limmats och fogats, tak, väggar och lister målade vita. En miljon pluggar har dragits ut ur smuliga väggar (väggar ska inte smula!) och sen har jag satt in ett gäng nya för att sätta upp hyllor.
Favoriter
Den älskade gröna plyschsoffan, de små teakborden som jag fyndade för 60:- styck på billigaste loppisen, morfars lilla skrivbord med tillhörande stringhylla och klämlampa, och de stora stora fönstren. Sen gillar jag generellt det senaste som blivit klart, som trasmattekuddarna, tygtrycket över sängen och alla ljusslingor. Mer prints och bilder ska upp på väggarna, men det får bygga sig med tiden.
BALKONG
Det här kan vara det absolut bästa med lägenheten! En stor balkong med utsikt över den triangulära innergården med grillplats och lekplats och, framförallt, mot skogen. Huset jag bor i gränsar mot skogen, det är bara att smita ned bakom huset så doftar det mossa, skymtar rådjur och hörs vingslag och fågelkvitter. Det gör mig så enormt glad på ett stillsamt sätt och är kanske det som mest av allt gör den här lägenheten till mitt hem, på gränsen till skogen.
Till våren ska jag plantera tomater och annat på balkongen, och i två stora plastkar står redan en smultronplanta och mitt hjärtebarn, rabarbern, och sover bort vintern.
Så, nu är rundturen slut!
Undrar man något får man jättegärna fråga, jag har försökt begränsa mig och sammanfatta eftersom jag allra helst skulle vilja berätta precis ALLT jag gjort, hittat och funderat över.