fjällstickning

Det finns så många delar av hantverket stickning som är så fantastiskt. Att kunna skapa något, helt från grunden. Hur ett plagg blir till av en enda tråd som i ögla efter ögla bygger upp ett tyg, oavbrutet. Designdelen, att tänka färg, form, detaljer. Att vara en del av en levande kunskap, en odödlig tradition.

Och så behovsstickningen. Det är något så stort i det enkla att kunna gå från behov till handling, att plocka fram garn och stickor och bara sätta igång, ha kunskapen för att tillverka det man behöver. Omärkvärdigt. Och helt fantastiskt.

När det här inlägget dyker upp på bloggen är jag där, på kartan. Bland bergen, bäckarna och sjöarna. Med mig har jag nya, behovsstickade vantar och mössa. Fjällkläder. Och har det helt jävla underbart (utgår jag ifrån).