De flesta saker som jag gjort under hösten i verkstan har nu tagit sig igenom hela processen från drejning till färdigbränt och några har till och med tagit sig så långt att de inte längre är mina. Det känns konstigt, men konstigt på ett bra sätt.
Hösten har framförallt ägnats åt att njuta av tillgången till en verkstad, åt att testa några olika leror, lära mig mer om hela processen från början till slut, att återvinna lera. Mest av allt har jag hållit på att testa olika modeller, lärt mig mer om vad jag gillar och inte gillar (och varför), drejat i små serier och känt efter.
Det är inte alltid det som är roligast att dreja sammanfaller med det jag tycker är snyggast, och det är inte alltid det jag tänker ut i huvudet vill bli till av mina händer. Det är något med vinklar och former och minimala nyanser. Kanske är det så att inte alla former är "mina" former. Eller kanske blir de det en gång i framtiden.
De senaste månaderna har fina människor börjat säga och skriva saker till mig, om hur de tycker om min stil eller mitt formspråk, om hur de kan se likheter mellan det jag gör i ull och det jag gör i lera. Ofantligt spännande tycker jag, som aldrig ens övervägt att jag har något som skulle kunna kallas för formspråk, eller att det skulle vara överförbart mellan två så olika medium som garn och lera. Men jag tar verkligen emot komplimangerna, och grubblar över dem. Hur stickningens textur och färg och mönster kan höra samman med keramikens former och vinklar.
Just nu när jag tittar på höstens keramiska experiment känner jag mig ganska spretig i mitt eventuella formspråk. Testar olika varianter för att se vilka som ska förkastas, och vilka som ska få leva vidare och utvecklas. Här har jag samlat höstens olika ljushållare och ljusstakar, några blev favoriter, några kommer inte göras fler av.
Mina egna favoriter är de svarta "gjutjärnsljusstakarna" i sotleran, och de vita "nattljusstakarna" som jag skulle vilja förändra och utveckla lite. De rakubrända och vita runda bumlingarna är av någon anledning ofantligt trevliga och tillfredsställande att dreja, men hittills ingen succé hos mina vänner. Ljuskronorna är söta, men kavling (som är tekniken de är gjorda med) är lite för långsamt och pilligt för min del, så det blir nog inga fler av dem på länge. Tycker du om någon sort mer än de andra?
14 kommentarer:
Jag gillar verkligen de rakubrända ljusstakarna! För det är väl de som har liksom svarta sprickor? Supersnygga, vad tekniken än heter.
//Karin
Gillar de spräckliga bumliga mycket. Åh de svarta är fina de med :)
Superfina ljusstakar!
Vantarna kom förresten igår och de har redan invigts med lek och bus i snödrivan utanför. Väldigt varma och sköna. De passar dessutom perfekt till min naturvita sjal och mössa. De broderade blommorna är fantastiskt fina.
Tack så mycket! :)
Jag tycker mest om de första rakubrända, sedan de vita och svarta med höga ljus i.
du är så himla duktigt!
Vilka underbart fina föremål du gör!
Mina favoriter är de svarta gjutjärnsljusstakarna och de vita nattljusstakarna. Kan man möjligtvis få köpa någon sån framöver?
Vänlig hälsning
/Veronica
Verkligen sköna...allihopa!
Mina favoriter är nog de med svarta små "sprickor" i och de svarta för vanliga ljus...superfina!
/ Maria
De där svarta sist i inlägget är ju väldigt snygga! Men jag gillar också de vitgråa med sprickor, de små runda bumlingarna.
Rakulyktorna är fina! Varför drejar du inte ljuskronorna? Och skär till kanten sedan?
Jeg likte veldig godt de på det øverste bilde til te-lys og "nattljusstakarna" (de hvite). Liker godt at du viser frem både ull og leire!
Og til den neste posten; det er ikke alltid man får første valget, og det er dumt, men min erfaring er at man iallfall blir litt klokere av det... Det er flere beslutninger som må tas da :( lykke til!
og.. husk at man studerer på universitet for å få et arbeid, og utifra det jeg ser på bloggen så vet du at det finnes et helt liv etter jobben også, hvor man kan utfolde seg og ha det fint!
Dina svartbrända rakuljusstakar och de vita ljusstakarna är underbara! Eller allt du gör är underbart, men de får mitt ha-begär att rusa i taket.
Jag tycker också att alla ljusstakarna är fina och raku-bumlingarna är finast. Jag gör liknande för värmeljus och jag förstår dig när du säger att de är trevliga att dreja!
Hälsningar Inger Härjerud
PS. gillar din stil DS.
Jag blev helt tok-kär i dina raku-ljuskoppar. Såna skulle jag verkligen vilja ha. Helt ljuvliga och rysligt formsäkra. (Som allt du gör.)
Jag tycker att de raku-brända är jättefina. Den lilla sneda kanten runt hålet blir väldigt fin mot den runda formen. Sen att de är raku.. jag kan inte få nog av raku.
Skicka en kommentar