snö

Det snöade och snöade och jag log innifrån och ut och hoppas att snön ligger kvar länge. Vad glad jag blir över att så många av er också tycker om min keramik, jag är så förälskad i det arbetet och njuter av att kunna använda bloggen för också det skapandet. 

Det är adventsfredag, i helgen ska jag baka saffransskorpor och bara sticka på mitt nyaste projekt. En fin fredag till er alla!

skålar

Det blir mycket keramik nu, hoppas att ni inte misstycker till all denna lera. Stickningen och ullen finns kvar och kommer självklart finnas kvar även framöver, men keramiken har nu fått sin egen plats på bloggen också. Jag gissar att ni inte alla är sådär gruvligt intresserade av min keramik, men jag hoppas att ni stannar kvar här ändå, och så kan jag vara intresserad nog för oss alla! Och allt det mjuka växer på stickorna dessa mörka kvällar, väntandes på dagsljus och fotande..

Här tre små skålar i raku.
Älskar deras olikheter.

ägg

Rakuäggen blev bra, i alla fall fyra av de sju jag gjorde. På två testade jag att göra vaxprickar för att inte glasyren skulle täcka, och det blev inte snyggt. Leran skapade ju naturliga prickar i glasyren, så vaxprickarna såg bara stora och blaffiga ut. Men de andra blev riktigt fina.

Min mamma som tycker om keramikägg och ska nog få några i julklapp. Jag tycker egentligen inte om saker som bara är prydnad och inte går att använda till något, men för äggen kan jag nog tänka mig att göra ett undantag.

burkar i raku

Tack till er som gav era tankar kring prissättning till mitt förra inlägg, det har gett några fler perspektiv och jag kommer säkert att komma tillbaka till det fler gånger framöver. Det är bra att få tänka högt.

Nu är det äntligen dags att börja visa vad jag gjorde under rakukursen!

Först ut är två burkar. De krackelerade ojämnt och lagom mycket tycker jag, och jag gillar de små svarta prickarna som blev av den grova strukturen i leran. De får nu stå på min byrå och gömma örhängen och andra små smycken.

verkstadshelg

Jag hade peppat för julmarknad ute på Ulva kvarn, men med dåligt cykelväder och få bussförbindelser fick det bli en helhelg i verkstan istället. Jag testade att dreja droppformade oljelampor, jag tycker jättemycket om formen och ser fram emot att testa dem och se om de fungerar. Det ska skäras av ett lock så att lampan går att fyllas och veken petas på plats. Sen blev det lite burkar också, jag har märkt att jag tycker om att dreja slutna former som burkar och ägg. Inneslutet tomrum, intet med väggar.

Jag testade en ny lera också, utan chamotte den här gången, och så len så len att dreja. Men inte lika stabil som den jag drejat med hittills och många misslyckanden hamnade i skålen för att knådas ihop igen senare. Jag gav upp de större formerna för tillfället och ägnade mig åt att göra ett helt parti med små låga skålar till salt eller soja eller värmeljus istället. Och det gick ju fint.

I veckan som gick sålde jag min första keramik "på riktigt" (att någon kom och tittade och sen bestämde sig för att köpa). En vän och en kompis släkting som båda var på besök hemma i kollektivet såg det lilla jag hunnit få hem från verkstan hittills och båda ville köpa. Roligt! Men oj vad jag måste komma över jobbigheten i att sätta pris på det jag har gjort och stå för det.

Jag vet att en del (definitivt inte alla) grejer jag gör är helt okej, för att inte säga lika bra som en del keramik som säljs ute, men jag känner mig så mycket som en nybörjare att det är svårt att sätta "riktiga" priser på dem. Jag rättfärdigar mina låga priser med att de hittills är övningsexemplar och prototyper som jag får chansen att få tillbaka kostnaden för. Men det är ju en avvägning det där, hur och när ska priserna höjas, hur hittar man den nivån där man får ett vettigt pris, men att priset ändå är sådant att folk vill köpa dem?

Hur resonerar du när (om) du prisssätter ditt hantverk?

kalas!

Det är kalas att få fira fem år och när det är kalas så blir det förstås paket också. Önskar att jag kunde ge paket till er alla som läser min blogg och som kommenterat -hur många som helst är ni ju! Inte mindre än 88 kommentarer kom in på inlägget. Tacktacktack för alla era snälla ord, jag hoppas på fem år till med hantverkande och bloggande, och sen fem år till, och fem år till...

Med hjälp av internet och en slumpgenerator så har jag hittat de två personer som vinner utlottningen,
Auriorai vinner vantarna och Ostickat vinner sjalen! Jättebra om ni båda kan maila mig era adresser på mariacarlandersnabelahotmailpunktcom så kan jag skicka paketen till er. Hoppas att de kommer till användning och ger värme.

Slutligen tack för all den värme jag fått av er under de här åren, alla de kommentarer och tillrop och inspiration som har fått bloggen att bli till det den är idag och fått mitt eget hantverkande att utvecklas och bli så mycket mer än jag anade den där dagen för fem år sedan då bloggen föddes.

Tack!

rätt gött!

Det är fredag, jag har en ny stickning, snart börjar På Spåret och jag har choklad och en mugg med te på bordet framför soffan.

Mvh Nöjd Pensionär.

Ps. Kom ihåg att skriva en kommentar här om du vill vara med i utlottningen! Vinnarna dras på söndag.

hihihi

Oh, jag är alldeles barn och julafton just nu!

Berättar mer senare...