billetter billetter!

Stickamera, denna fantastiska sida, och ännu mer fantastiska Ulrika som driver den vidare och ständigt utvecklar den och gör den finurligare och finessigare, förtjänar här en liten hyllning och ett uppmärksammande. Den sidan var den enskilt största inspirationen och motivationen då jag började sticka för några år sedan, och till att jag bestämde mig för att börja blogga. Tack för det!

Då och då brukar jag vara med i någon av alla tävlingar som ordnas av Ulrika, och jag har tidigare haft glädjen att vinna ett fint garn som jag aldrig skulle köpt själv. Och nu så får jag ännu en liten vinst, en biljett till syfestivalen i Stockholm till helgen! Det ska bli så spännande och roligt att åka dit, har läst om så många andra som varit där. Det finns garn att klämma på, tekniker att imponeras av, och kanske någon liten kurs att kila in på. Kanske skymtas vi i mängden?

att bo med Malin

-"Vet du, jag har tänkt på en sak, att linser [som man äter] är som kräftor, fast tvärtom. För först är de röda, men sen blir de gula när man kokar dem. Fast kräftor är i och för sig svarta först..."

Inlägget tillägnas med kärlek e, som också bor med (nästan) tonåringar

St Valentin

uppdrag: såpa

Stora sladdervantar ska tovas täta och varma.

sextitusn

En isglassvante är snart två, och den vita citronen växer långsamt mellan stunderna i korgen. Helgen har talat om palestina, queer och så mycket mer.

Och sakta tickar bloggens räknare, säger 'välkommen', 'tack' och 'hejhej!' till alla som hittar hit. Jag ler glatt och förvånat för varje kommentar som fastnar. Två år har jag bloggat nu. Och det är fortfarande roligt.

Räknaren visar mer än sextitusen besökare nu. Det är så knasigt mycket. Men jag stickar väl vidare, skriver fjantigheter och allvar.
Och dansar vidare.

pure knitted evil

Mjaoahahahahahahahahahahahahahaha!

klockor som klämtar och så

Jo. Det kan ju vara så att människor i ens närhet vill knyta ihop sig två och två, gå nedför altargången, duschas i riskorn/sockerhjärtan/solrosfrön/såpbubblor/andra födoämnen, säga ja, festa loss till powerballader, äta på papperstallrikar, fuldansa med hela släkten och så vidare. Och som hantverkare/stickerska skulle jag vilja säga att både du och jag har ett visst ansvar under dessa festligheter. Ett ärofyllt uppdrag. Jajjamen, du vet vad jag menar. Precis. Brudklänningen. Det där som giftermål egentligen handlar om. Och då kan man ju inte tillåta bruden att ha vilken trasa som helst. Därför vill jag, i sann public service-anda, ge dig lösningen på dina bekymmer. Här kommer den, utan vidare dröjsmål, *stegrande trumvirvel*

Den stickade brudklänningen från Yves Saint Laurent! *cymbal*


Oskyldigt vit
Anständigt lång och täckande
Stilren
Tidlös
Fallisk

isglass

Mina gladrandiga vantar påminner helt klart en del om isglass.