Ofokus i huvudet när helg och musik, visor och festival, besökande vänner och för korta nätter rullar runt med allt som borde ha varit koncentration och studiemotivation. Så jag sätter igång en tvätt och tittar på hur snöfallet bygger drivor mellan tegelhusen, försöker bestämma mig för om jag ska bli stressad över boken som ska läsas, texten som ska översättas, portugisiska grammatikövningarna som ska övas och alla mejl som ska skickas, eller om jag bara skulle ge upp. Och jag borde minst av allt blogga och lyssna på p3 och titta på den mulna himlen och längta efter en höstplan, men det är det jag ändå gör. Så då gör jag det.

Tovningshemligheten är ohemlig nu när det är bevisat att 90 grader är grejen för tofflorna. De roströda i dubbelt tvåtrådigt secondhandgarn, säkert växtfärgat, och de små bebisanpassade i en restsnutt vanligt fyrtrådigt improviserade utifrån grundmönstret. Med 90 grader (eller 95 som det är på maskinerna där jag bor) blir de riktigt hårt tovade och lite muskler och uttöjningsskills krävs för att de ska bli bra. Men sen blir de banne mig bra också. De roströda ska få ett broderi framöver, men inte förrän jag gjort en del av allt jag borde idag.
Tovningshemligheten är ohemlig nu när det är bevisat att 90 grader är grejen för tofflorna. De roströda i dubbelt tvåtrådigt secondhandgarn, säkert växtfärgat, och de små bebisanpassade i en restsnutt vanligt fyrtrådigt improviserade utifrån grundmönstret. Med 90 grader (eller 95 som det är på maskinerna där jag bor) blir de riktigt hårt tovade och lite muskler och uttöjningsskills krävs för att de ska bli bra. Men sen blir de banne mig bra också. De roströda ska få ett broderi framöver, men inte förrän jag gjort en del av allt jag borde idag.