en cover på körberg

Blad i ljus.

Må den som läser förstå ordvitsen.
Förlåt, jag är uppvuxen på pappaskämt, -i can't help it.

Ge mig

Allt är vitt.
Istäckta björkar i mjölkdimma.
Iskristaller på tunna grenar.

Jag suktar färg och panikkombinerar de mest lysande i min mjuka korg.

hål

Det här med att göra om mönster är finurligt. Det är till och med så finurligt att det kan resultera i helt andra plagg än man hade för avsikt. För ett par dagar sedan upptänkte jag att jag stickat en tröja till en armlös liten människa. Och det var inte riktigt tanken.
Gör om gör rätt.
Nu finns det hål där det ska finnas.

det snackas..

..om ljusare dagar, om saker som gror, om vår.
Ni har fel.
Det är inte vår, det är februari och den riktiga vintern har precis börjat. Snön som fallit i min värld under helgen räknas inte i centimeter, utan i decimeter.
Vår? Ha!

I laugh at it.

prickar to the people!

Mer! Fler! Större!
Jag la in vaxduk i symaskinen och hittade ett nytt favoritmaterial. Fyra små necessärer för tandborstar, trådrullar, småsten eller vad man nu kan tänkas vilja ha i dem.
Duk från Åhléns, dragkedjor från second hand.


Av prickigtyget som blev över från påsväskan sydde jag enklast möjliga glad-sjalen. Tyget är helt fantastiskt, som glädjepiller. Fast röda. Och prickiga. Som man virar runt halsen. yea...


Så började jag en ny stickning också, istället för att göra vettiga saker. Tro vad den ska bli?

prickar och tygbarometer

En meter rödvitprickigt tyg följde med mig hem en dag. Jag mätte och drog lite i en av de påsväskor jag hade sen tidigare, klippte lite på känn och sydde med ögonen förbundna. Kan en tro när en ser resultatet. Men eftersom min grundinställning är att jag inte kan sy så bryr jag mig inte så hårt utan vet att påsen kommer att användas skoningslöst tills botten går ur och prickarna faller av.


Jag har sytt påsväskor tidigare, väskor som blivit bra mycket bättre. Så en skulle ju kunna tycka att jag skulle göra ett mönster, det vore ju lätt och smidigt att ta fram när det är dags för den nya ultimata påsväskan. Men icke. Så jag fortsätter nog ett tag till så här.


Jag har en egen tyg-snygghets-barometer. Vi kan kalla henne för 'mamma'. Undertecknad springer gärna runt på loppisar och letar tyger, och har en stor svaghet för allt som är brunt, orange, turkost och storblommigt. 'mamma' tycker att den sortens tyg är det fulaste som någonsin skapats. Undertecknad hittade i helgen ett helt otroligt fint påslakan för 20lappen på second hand. Jag gladdes och log och tog hem det och tänkte örngottströja eller en tunika och kanske en kasse.
Så utsatte jag tyget för det sista provet och visade det för 'mamma'.
Kväljningar kom.
We have a winner.

veckans löp

UFO siktat i norrland

Ett flygande tefat, populärt kallat för UFO, siktades på söndagseftermiddagen lokal tid i det carlanderska residensets köksskåp. Rymdskeppet var litet, runt och vitt, men huruvida det innehöll små gröna män var vid denna tidnings tryckning ännu inte bekräftat. Husets ägare var märkbart skakade när de för tidningens reporter visade bilder och berättade om det inträffade:
-Obehagligt, sa Per.
-Man tror aldrig att det ska hända en själv, sa Lena.
Vi uppmanar alla läsare att hålla köksluckorna stängda, så för att inte i onödan ge tillfälle för dessa farkoster från yttre rymden att stanna till och bygga bo hos dem.
-Gör inte samma misstag som vi gjorde, hälsar Per till alla svenska hushåll.

Det flygande tefatet fångat på bild av Lena alldeles innan det flög ut och färgade parets tre katter gröna

färgen på min helg

Är röd med vita prickar.
Smaken är tekaka med linsröra.
Ljuset är januaristrålande norrlandsdag.
Känslan är mjuk kattmage.

Jag syr och dricker te. Sen syr jag lite till.
Och pysslar.