onsdag, februari 17, 2016

instagramlimbo

Världen skiftar färg.
Vintern gnistrade i vitt. Allt var kyla och iskristaller, och små tanter med rullatorer forcerade snön och blev för alltid mina idoler. Sen blev allt guld och brons, vårens verkliga färger. Jag befann mig vid vintergatans slut och kände själen krulla sig av färgerna och vårsolens värme mot huden. Och vintern föll ned över oss igen. Frusna landskap och snötäckt vass, rådjuren blixtrande genom skogen.
 
 
Bilderna kommer från min instagram.
Jag älskar att alltid kunna bära en kamera med mig, fånga och dela detaljer och ögonblick och färger. Men det gör också att jag hamnar i samma limbo där alla med blogg som skaffar instagram verkar hamna. Vad är poängen med bloggen när instagram är så mycket snabbare, enklare, närmare? Hur ska jag undvika att bloggen bara blir en dubblett av instagram? För det känns ju lite trist för alla inblandade.
 
Själv uppskattar jag oerhört att få läsa andras bloggar, för orden och sammanhangen det ger, eftertänksamheten och summeringarna och tankarna som inte instagram ger utrymme för. Som en människa av ord älskar jag bloggens möjlighet till text och tanke. Och här ger jag slöjden, hantverket och detaljerna i det fritt spelrum. Det har alltid varit en utpräglad slöjdblogg, med visst inspel av allmän fotoglädje, och så håller jag den gärna, den nivån av (o)personlighet känner jag mig hemma med här.
 
 
Men jag älskar instagram för fotograferandets skull. För att jag där kan få bara fokusera bilden, kommenterad eller okommenterad och fri från genrebegränsningar (som bilderna här visar har jag en stark förkärlek för naturfoto). Min instagram, vet jag nu efter några veckors användning, kommer aldrig att bara handla om hantverk och slöjd. Den handlar mer om bilden och fotograferandet, minne och känsla, detaljer av vad jag ser och tänker och är mitt i. Jag trivs med att den är något annat än en förlängning av bloggen. De behöver inte ens vara släkt.
 
>> Hur tänker du kring relationen mellan blogg och instagram, både om du själv behövt ta ställning, eller om du är en läsare/beskådare av någon eller båda? Använder du dem på olika sätt, och vad uppskattar du med de olika formerna?

5 kommentarer:

Det växer sa...

Instagram använder jag för fotografiernas skull och för att det går fort och för att det är kul. Det ger dock inte möjligheter till längre reflektioner och resonemang (tycker jag i alla fall) och det är ju då bloggen behövs. Att läsa välskrivna och välformulerade texter är något jag vill fortsätta göra och då blir ju bloggläsning något jag fortsätter med och blogga något som jag fortsätter att göra.

Anonym sa...

Jag älskar dina bilder. Jag älskar dina ord! Och det glädjer mig ofantligt att kunna få ta del av båda. Tack, Maria!

Kram/Annelie

Anonym sa...

Jag har inte Instagram själv, men kan förstå tjusningen. Att fånga ett ögonblick och en stämning som man låter åskådaren tolka. Bloggen är djupdykning, detaljer, resonemang och kunskap. Alltid en intressant och givande läsning. :)

AC

Helga sa...

Om du behöver en anledning så har du säkert någon följare som varken har instagram eller smartphone och tycker det är jättekul att läsa din blogg... ;)

Ull verdt sa...

Men vet du, jeg ser et nært slektskap mellom dine bilder og det du skaper med hendene dine: fargene, linjene, stemningene fra dine Instageam-bilder finnes også i arbeidene du viser på bloggen. Eller omvendt. Jeg er glad for alle som holder fast ved den "langsomme" bloggingen selv etter Instagram. Håndverk utfolder seg i tid. Da er det også naturlig at formidlingen av håndverket gjør det samme.
Selv bruker jeg Instagram til å vise prosess, eller hvordan plagg brukes, slik at det ikke skal bli blåkopi mellom blogg og Instagram-bilder. Jeg gjør meg mer flid med bloggen. Den betyr mer.