sponsring och reklam

Minns ni tiden när nästan varje hemsida och blogg blinkade av reklambanners? Kanske är det jag som slutat hänga på sådana sidor, kanske har folk ledsnat på reklamen och gått tillbaka till det egna, eller så är det så att reklam och sponsring har lämnat de blinkande annonserna och krupit in i texterna och bilderna istället.

För mig har det alltid känts viktigt, som ett politiskt statement och en moralisk övertygelse, att det jag skriver och visar på nätet, må det vara på bloggen, på Facebook till mina vänner eller i andra sammanhang, alltid är mitt och oköpt. Dels handlar det om ärlighet, ingen ska behöva undra varför jag säger vissa saker, delar vissa länkar, stickar med ett visst garn, dels är det en protest mot ett samhälle och ett internet som är så genomsyrat av reklam och profit. Att var jag än går så försöker någon påverka mig till något - inte till att bli en bättre person, utvecklas i mitt hantverk eller reflektera över något - utan till att KÖPA NÅGOT.

Min blogg är ett intet på hela internet, och jag inbillar mig inga revolutionära konsekvenser av att jag har valt att hålla den reklamfri. Men den är min, och även om frånvaron av reklam inte skulle spela någon roll för någon annan så betyder det något, för mig.

När jag då och då får frågan om att göra reklam för något (alltifrån dörrknoppar till hemsidor) så svarar jag alltid att bloggen är reklamfri. Det är inte särskilt svårt att säga nej till dörrknopparna och det känns bara absurt att någon skulle gästblogga på min blogg. Men finns det ett gränsland? Var går gränsen mellan gåva, sponsring och reklam? Dödergök har skrivit ett bra inlägg om det här, och det har legat och tickat i mig sedan jag läste det.

I vintras fick jag ett mejl från garntillverkarna Novita som undrade om de fick skicka lite garn till mig. Jag skrev tillbaka att bloggen är reklamfri och att jag därmed inte vill ta emot något från dem i utbyte mot reklam, goda omdömen eller särskilda omnämnanden. Jag skrev att om de vill skicka garnet ändå, trots att jag i så fall OM jag stickar med det bara kommer behandla det som vilket garn som helst och kanske inte ens nämna det alls, ja, då kan de för all del få skicka garnet.

De var med på dealen, och till jul kom tre nystan garn som jag faktiskt använt - de är det beiga i min Stjördalsmössa, och jag skrev där helt kort och ärligt vad jag tyckte om garnet, som med vilket garn som helst. Jag tänkte att det nog var det hela och tänkte inte mer på det. Men sen dess har jag fått två garnpaket till av dem (de två mörkblå nystanen på bilden kom häromveckan). Jag hade ingen aning om att de tänkte fortsätta skicka garn till mig, och det är det här som får mig att fundera på gränserna mellan det egna, reklam och sponsring.

Jag köper normalt inte garn från Novita, och så kommer det antagligen förbli. Inte för att garnerna är dåliga (de är nog som garn är mest, man kan hitta garner man gillar och garner som inte passar en) eller företaget hemskt (det är väl tvärtom sympatiskt med relativt lokala tillverkare), utan bara för att jag har vissa garner jag redan använder, och kanske tittar mer åt andra håll för förnyelse och inspiration. Men gör det mig då till sponsrad att ta emot de här garnerna? Gör jag reklam?

Just nu tänker jag så här. Jag har varit tydlig mot avsändarna vilken deal som gäller från mitt håll. Om de vill sluta skicka garnet för att de ändrat policy eller för att de skulle ogilla vad jag skriver om garnet står det dem helt fritt. Jag gör inget i form av reklam eller positiva omnämnanden för att få behålla garnpaketen som jag inte visste skulle fortsätta komma och vars innehåll det inte är någon garanti att jag tycker om eller kommer använda (som det galna godispastellfärgade garnet som jag skänkt till loppis, den nyfikne kan se bild hos Clara som visst också får paketen).

Men jag har heller inget emot att de fortsätter komma. Tycker jag om garnet och det kommer till användning, och garnföretaget är okej med att skicka ut ett par garnpaket om året utan att förvänta sig något tillbaka, så varför inte? Jag hoppas att jag genom den här texten är tydlig mot dig som läsare var jag står och att allt jag använder och skriver är egna ärliga val och aldrig köpta åsikter. Oavsett om jag fått garnet från det här företaget, min mormor eller köpt det själv.

Håller du med, eller hur tänker du?


Edit; Tankarna och reflektionen fortsätter här, tillsammans med beslutet att sluta ta emot garnpaketen.