Det var så oändligt vackert.
Alesjaure, på väg mot Tjäktja.
Snörik vinter i fjällen, och en sommar som kom sent (eller inte alls, metrologiskt sett), får jokkarna att svämma över, och små vattendrag att bli forsar. Några knädjupa vad, och många tack för utlagda broar och spänger.
Tjäktja och Tjäktjavaggi, vid Kungsledens högsta parti.
Snön ligger djup över det forsande vattnet och vi tvättar oss i snudd på nollgradigt smältvatten. På andra sidan passet breder en dal ut sig och får själen att värka.
Sälka och Singi, de vackraste platserna.
Omgivna av fjällen på alla sidor, hisnande. En nyfiken hermelin skuttar runt oss när vi gör äppelkaka på gasköket.
Kebnekaise, sydtoppen.
Renar med mäktiga kronor betraktar oss på vägen upp mot den molninsvepta sydtoppen, Sveriges tak. Min fina vän K och jag, med is i håret och immiga glasögon och för en liten stund så högt upp man kan komma med fötterna kvar på marken. Och hjärtat öppet.
4 kommentarer:
Så vansinnigt, overkligt vackert. Tack för att du delar med dig!
Så jäkla vackert! Roligt att höra att ni hade det bra :D Jag har hört att det är mycket snö det är fortfarande men det är svårt att fatta förrän man sett det.
På måndag åker jag till Jotunheimen, längtar!
å så magiskt! jag har bara gått nikkaloukta-vakkotavare men är galet sugen på abiskoturen. nästa sommar hoppas jag=)
tack för att du dealde de ina bilderna! =)
Så galet vackert!
Skicka en kommentar