på hyllan

Den hylla som är min fylls av saker i väntan på första bränningen. Koppar, skålar, ljuslyktor, kannor, lergökar. Jag gillar den här delen, när sakerna är färdiga men ändå inte. Den råa torra leran är vacker.

Så här kan det också se ut. Inte alla saker överlever torkningen och självkritiken. Ett helt gäng skärbrädor klarade inte cykelfärden utan kom fram i skärvor. Min lärare på sommarkursen, Kennet Williamson, sa att ett välgjort arbete blir också vackra skärvor. Och när tiden är mer obegränsad än materialet, målet är att lära och inte bara producera, då känns det inte sorgligt att samla ihop skärvorna, blöta dem och göra ny lera.