måndag, december 15, 2014

hwad nytt?

Jag bara skriver och skriver, kommer in på stickspår (inte den ulliga sorten), lägger tusen timmar på fel granskningar, kommer tillbaka igen, känner hopp, blir less, flyttar runt i tabellerna, tänker om, tänker bra, undrar om jag tänker rätt. Jag skriver uppsats helt enkelt. Och längtar efter att vara klar.


Men i lördags var jag med största delen av familjen på Skansen!
Jag tror inte jag har varit på Skansen sedan jag var barn, och även denna gång fick en förälder betala mitt inträde (heh), så minnena är mest från lemurerna och andra djur. Men denna gång var behållningen helt klart de fina gamla stadskvarteren!

Julmarknadshelgerna till ära "beboddes" verkstäderna av apotekare, boktryckare, metallarbetare, keramiker, glasblåsare och andra figurer som demonstrerade sina hantverk. Vad jag älskar sådana miljöer, alltid lär man sig något och så är allt så vackert, husen, hantverken, kläderna. Vi luktade på tinkturer och kryddor, såg julkort tryckas och glaskulor blåsas, imponerades av apotekarens uppstoppade krokodil (en sådan mäktig apotekare med internationella kontakter vill man ju verkligen ha) och fick solljus mot gamla fönster.


Sedan trängdes vi en stund på marknaden, såg jättejättefina kuddar i starkaste färgerna och linneprodukter för mycket mer pengar än jag har och gick nöjda hem utan mer än bilder (det är syster yster som photobombar så fint där) och en kram från familjen.

lördag, december 06, 2014

ankomst

Advent blev ljusets ankomst denna höstvinter. Välkommen tillbaka solen! Varje stråle och skugga känns som en glad hälsning, och tänk att snart snart vänder det mot mer och mer ljus. I tiden däremellan sol och uppsats så stickar jag sockar, nålbinder lite vantmudd och tappar upp årets hemgjorda glögg, denna gång med citrus. Glöggen ska drickas i djupa klunkar på aftonens kalas, så en riktigt fin andra adventshelg till er!


Ps. Tack för frågor och kommentarer om mina nästan färdiga projekt! När de är färdiga kommer de få alldeles egna inlägg där jag ska skriva ut all möjlig bra info om mönster och garner och annat som man kan tänkas vilja veta. Tills dess tycker jag att vi får ta en pepparkaka till. Och glögg.

fredag, november 28, 2014

lappa och laga

Nya rekord slås i avstånd mellan blogguppdateringar! All skriftlig kreativitet hälls just nu ner i uppsatsen jag skriver. De stora stickprojekten väntar på den sista blockningen och allt min hjärna önskar under författandet av den episka uppsatsen är enkla repetitiva projekt där händerna kan arbeta och huvudet kan lämna kreativitet och uppmärksamhet åt sidan.



Så det blir sockar.
Jag som aldrig varit en riktig sockstickare, tjocksockslagret var snabbt fyllt och spetssockar blev aldrig min grej. Men så upptäckte jag att mittimellansockar var precis min grej! Mellan tjocka och supertunna och helt plötsligt det enda jag ville ha på fötterna när jag är hemma. Jag slet ut mitt bästa par, stickade de fantastiska oktobersockarna som nu följer mig när jag hasar runt mellan datorn och tekokaren.

Och så har jag tagit tag i mina lappa-och-laga-ambitioner och precis repat upp de delar av de utslitna sockarna som går att återvända. Nu ska de bli ett nytt par (alltså vad jag myser över min egen duktighet i att repa upp och återanvända). Och så har jag redan hunnit sticka ett nytt par i favoritsocksgarnet (nyköpt garn). Så snart kommer jag ha två nya par i bästa garnet. och det känns ju himla fint, grå novemberdagar som dessa.

lördag, november 15, 2014

nästan där

Tillslut fästs det trådar. Trådfästning och blockning (eller väntan på det) är stationen med en av de längsta väntetiderna på den här linjen. Men nu har trådar på tre projekt fästs; isländska tröjan #2, tunna grå koftan som jag nästan glömt bort, och så ett par snabbstickade sockar i plötulopi. Nu väntar blockning för de två tröjorna, och sen lite fotande för att hamna på bloggen.

Plötsligt känns det som att jag visst hunnit sticka en del den här hösten ändå.

onsdag, november 12, 2014

nytt gammalt

Nålbindning, den outstanding långsammaste av mina tekniker. Jag har bara slutfört två projekt i det, och det var år sedan. Först ett litet mobilfodral som övning, sen ett par vita vantar som inte riktigt passade mina händer (och som lottades ut vid något bloggjubileum).

Men jag tycker att det blir så vackert. Strukturen som tunt fiskbensmönster i kontrast med det gjorda tygets tjocklek. Hållbart nog för de vikingar som också nålband (någon som vet mer om historien bakom tekniken?), och hur kan man inte tycka om en teknik där ens egen tumme avgör resultatet?


Det finns massor av sätt att nålbinda, som det brukar finnas när en teknik har "uppfunnits" gång på gång i olika tider och på olika platser. Eftersom det var så länge sedan jag sist gjorde det var jag tvungen att googla igång kunskaperna och hittade en fantastisk sida med bilder på mängder av varianter -små skillnader i det slutgiltiga resultatet. Sånt där som man gillar som nörd.

Jag tror att när jag nålband sist använde jag det som på sidan kallas finnish stitch 1+3, och beskrivs som det vanligaste i Sverige -och för den kunnige skulle det gå att ana att det är den variant som syns på bilden här i inlägget.

Nu när jag började om igen valde jag den finska varianten 2+2 som blir lite tätare, det passar för mina vintriga vantar som ska bli till. Rostrött garn, en nål av horn, och många många timmar. Mitt nyaste vantprojekt är alltså i samma garn som det på bilden, vantförsöken på bilden mötte graven nån gång för ett par år sedan -men nu är tiden mogen för ett nytt försök (som inte fastnat på bild ännu). Wish me luck!

tisdag, november 11, 2014

en sill på tåget

-Hej, är det du som är fröken c?

Förra helgen hängav jag mig åt en väldig massa timmars tågåkande. När jag stod på en av alla perronger som jag skulle stå på hörde jag det där och svarade förvånat att det är jag som är det (jag har liksom lite hunnit glömma bort att bloggen under sin mesta livstid hetat så).


Hon som frågade var Sillen stickar! Ja, eller Cilla då. Vi hade spontan stickjunta mellan Emmaboda och Alvesta och hann fika hallongrottor (tack!), prata om pågående projekt och jag visade lite snabbt grunderna i tvåändsstickning. Tack för att du sa hej Cilla -fram för fler spontana stickmöten!

Under den helgen åstadkoms i övrigt en ny tumme på de slitna och lite skitiga favoritvantarna. Bra. Jag vill försöka bli lite bättre på det där att lappa och laga och inte bara sticka nytt hela tiden... Så nu håller de åtminstone fram till nästa par stickas.

onsdag, oktober 29, 2014

oktober

Oktober tog med sig alla löv.
Lämnade världens grundfärger på betongens grå.




Garn: Hjertegarn i färgerna beige "sock 4", gul och orange "sock wool". Garnet hållet dubbelt. Älskar färgerna ihop! Lugnt och sprakande på samma gång.
Stickor: nr 3. Tätt tätt. Jag tycker om sockar så, tätt stickade i tunt garn.

Mönster: När jag bloggade om sockarna sist här, fick jag så många fina meddelanden, glada tillrop och förhoppningar om mönster! Det finns inget nedskrivet mönster för dem, tyvärr, de är som det mesta jag gör stickade efter egna fötter, händer och huvud. Jag skriver nästan aldrig ned hur jag gör, om jag vill sticka något likadant igen tittar jag på hur originalet ser ut och "läser" mönstret där. Aldrig trodde jag väl att jag skulle komma dit, göra på samma sätt som stickerskor i alla tider gjort. Känns tufft. Och praktiskt! 

Men jag har ritat en liten graf med det enkla mönstret, och så kan jag beskriva enkelt hur jag gick tillväga -så kan du om du vill göra ett par liknande som passar just dina fötter (men om du inte stickat sockar tidigare -gör det först, för här kommer inga riktiga stickningsinstruktioner, mer minnesnoteringar).



Ett inte-alls-riktigt-mönster för ett par mycket täta sockar för små fötter:

Längden på skaft och fot justeras enkelt efter hur många omgångar mönsterbård du gör, och vidden är enkelt förändrad genom att lägga till eller dra ifrån maskor i tvåtal eftersom mönstret upprepas över bara två maskor.

Jag lade upp 62 m med dubbelt beige hjertegarn på stickor nr 3, stickade vriden resår i 8 varv, sen slätstickning 2 varv innan jag började med mönstret. Stickade 8 omgångar av färgbården, dvs 4 ljusa och 4 mörka.


Tog sedan och stickade förstärkt häl (stickar varannan maska på rätan, sedan varannan -de ostickade- på avigan) med beige över 32 m, tills kantmaskorna på hällappen är ca 16 st. Stickar sedan en "vanlig" hälvändning, den orkar jag inte beskriva, och plockar sedan upp ca 16 m på var sida om hälen och fortsätter att sticka i mönster med färgbårderna. Minskade på varje varv (borde kanske gjort det på vartannat) i gränsen mellan de upplockade och ordinarie maskorna tills 60 m återstod. Använd minskningar of your choice.

När jag stickat totalt 15 mönsterbårder (8 ljusa, 7 mörka) på hela sockan byter jag till enbart beige och börjar minska för tån. Vid kanterna gör jag minskning-2 rm -minskning, använder samma typ av minskningar som vid hälen. Minskar på varje varv tills ca 8 m kvar, drar igenom garnet och fäster.

söndag, oktober 26, 2014

hållplatser

Det är stillsamt i stickeland.

Projekten har stannat på sina hållplatser, väntar på nya tider och tåg att hoppa på. Trådar som ska fästas innan sluthållplatsen kan nås. En del projekt har åkt fel och behöver vända tillbaka innan de kan åka vidare (de projekten är de mest motvilliga). Något projekt har blivit slitet av allt resande och skulle behöva extra omsorg innan det går sönder alldeles. Som vantarna.


Det här är mina bästa vantar. Ni vet hur det är med favoriter, de där som kanske först var oansenliga, inte de mest uttänkta, förädlade eller mest spännande att göra. Men som blev de där som alltid följer med. Så blev de här vantarna de bästa av alla, använda trots ett allt större hål på höger tumme. Ska försöka ta och laga det, repa upp och sticka om tummen.

Och så tror jag att jag ska försöka sticka ett par likadana, göra ett mönster av det nu när det blev så att de blev de bästa. De som alltid plockas fram.