fredag, augusti 21, 2015

loppis i köket

I sommar har jag fått mitt lystmäte (och mer därtill, herregud) på loppisar. Jädrar vad det har sprungits på loppisar. Jag var inte på jakt efter något alls speciellt, tycker att jag har det jag behöver. Men några småsaker blev det. Alla hittade hem i köket.

Jag hittade en rödrutig rund burk i samma modell som jag av en händelse började samla på en gång, med ett sådant där lock som går ned långt ned på burken, och med en liten tvärbalk man lyfter eller lirkar loss locket med. Två soppslevar i metall, ett led i det pågående projektet att byta ut allt i köket från plast till trä och metall. För att det känns så mycket mer hållbarare.


Och en så fin så fin gjutjärnsgryta. Jag älskar gjutjärn! Två olika jular har jag önskat och fått mina bästa kökssaker; en stor gjutjärnsgryta och en stor gjutjärnsstekpanna. Sedan stod där på en loppis en annan gjutjärnsgryta, storlek mindre och fick i kassan det perfekta priset 50 kronor. Och mamma hittade i gömmorna hemma en stekpanna i gjutjärn, också modell mindre. Nu har jag alla grytor och stekpannor jag kan behöva i gjutjärn.

På väggen i köket hänger två saker som gör mig väldigt glad varje gång blicken går dit. En gammal klocka med blå kant som tickar som en äggklocka och som man får vrida upp en gång eller två i veckan. Från en loppis i Småland och nedprutad av en bättre prutare än jag (som avskyr att pruta - men tydligen inte har några skrupler inför att låta någon annan göra det). Och tavlan från mormor som liksom är essensen av hemtrevlighet. Ett hem från en annan tid.

tisdag, augusti 18, 2015

byta mitt och ditt

Jag fick ett mejl. Emmy som har bloggen woolbox berättade att hon spunnit en massa garn i färger som inte kändes rätt för henne - men kanske för mig? Och skulle jag då vilja byta det mot min keramik? Gärna.


Det är fantastiskt garn. Många hekto i vackra naturfärger, jämnt och fint spunna och studsigt fina. Många många meter, att bli till tröjor och annat. Med andakt, jag som aldrig stickar i handspunnet undrar hur jag bäst kan hedra och framhäva hantverket i det. Vilka är dina bästa tips på mönster och tekniker för just handspunna garner? Tipsa mig gärna!


Emmy cyklade hem igen med ett antal kilo keramik i utbyte, och jag är glad över att se skålar, knappar, koppar och ljusstakar åka iväg och bli till glädje och användning. Jag passade på att inventera lagret, så nu är bloggbutiken uppdaterad - en del gods finns i lager igen (som vita nattljusstakar och svarta djupa ljusstakar), och de sorter som är slut är bortplockade. Välkommen in att titta!

lördag, augusti 15, 2015

Abisko - Nikkaluokta

Det var så oändligt vackert.
 
 
Alesjaure, på väg mot Tjäktja.
Snörik vinter i fjällen, och en sommar som kom sent (eller inte alls, metrologiskt sett), får jokkarna att svämma över, och små vattendrag att bli forsar. Några knädjupa vad, och många tack för utlagda broar och spänger.
 
 
Tjäktja och Tjäktjavaggi, vid Kungsledens högsta parti.
Snön ligger djup över det forsande vattnet och vi tvättar oss i snudd på nollgradigt smältvatten. På andra sidan passet breder en dal ut sig och får själen att värka.
 

Sälka och Singi, de vackraste platserna.
Omgivna av fjällen på alla sidor, hisnande. En nyfiken hermelin skuttar runt oss när vi gör äppelkaka på gasköket.


Kebnekaise, sydtoppen.
Renar med mäktiga kronor betraktar oss på vägen upp mot den molninsvepta sydtoppen, Sveriges tak. Min fina vän K och jag, med is i håret och immiga glasögon och för en liten stund så högt upp man kan komma med fötterna kvar på marken. Och hjärtat öppet.

onsdag, juli 29, 2015

fjällstickning

Det finns så många delar av hantverket stickning som är så fantastiskt. Att kunna skapa något, helt från grunden. Hur ett plagg blir till av en enda tråd som i ögla efter ögla bygger upp ett tyg, oavbrutet. Designdelen, att tänka färg, form, detaljer. Att vara en del av en levande kunskap, en odödlig tradition.

Och så behovsstickningen. Det är något så stort i det enkla att kunna gå från behov till handling, att plocka fram garn och stickor och bara sätta igång, ha kunskapen för att tillverka det man behöver. Omärkvärdigt. Och helt fantastiskt.

När det här inlägget dyker upp på bloggen är jag där, på kartan. Bland bergen, bäckarna och sjöarna. Med mig har jag nya, behovsstickade vantar och mössa. Fjällkläder. Och har det helt jävla underbart (utgår jag ifrån).

fredag, juli 24, 2015

in i evigheten

Jag har lagt upp en ny vansinnesstickning. En sådan där jag lite lite förbannar mig själv för att jag ens försöker mig på (igen). För det är inte som att jag inte testat detta förut... Men det skulle ju bli så himla fint! Om jag orkar hela vägen. Tunt tunt garn och ungefär två meter rundstickad sjal väntar.

lördag, juli 18, 2015

torka och fixa

Om någon vecka tar jag och min fina vän K tåget upp till Abisko för att vandra den klassiska sträckan mot Kebnekaises topp och Nikkaluokta, med ryggsäckarna fulla av mat och själen fylld av längtan.

För ett par veckor sedan drabbades jag av stora fjällpreppsivern och började torka grönsaker, göra bars till lunch och snacks, packa middagspåsar och hitta på överraskningar och lyx att bjuda på längs vägen. Det är något så oerhört tillfredsställande att ordna med allt. Tryggheten i att veta att man kommer äta - och därmed må - gott. Och att få stå där med alla nötter, fröer, frukter, pulver och kryddor och bara drömma om berg och himmel och vandringsstigar utan slut.



tisdag, juli 14, 2015

det sista

Det är alltid det sista som tar längst tid. De sista besluten, som på något sätt är så avgörande för helheten. Som om det bara var kragen och halsringningen som spelade roll. Islänningen väntar bara på de sista varven. Men det är inte bråttom, det kommer.


Den första islänningen, Héla, följer med överallt. Och den andra islänningen, namnlös och stickad efter mitt eget huvud, väntar fortfarande på att fotas och hamna på bloggen. Det kommer när det kommer.

fredag, juli 10, 2015

det sticks

När jag satte mig ned och tittade igenom bilderna och projekten, sammanfattade och gjorde en hel liten parad av tidsinställda blogginlägg (de trillar in här allteftersom, medans jag själv far runt i sommaren och bara har det gott!), så kom plötsligt sticklusten tillbaka. Jag tror att jag helt enkelt är en sån som måste ordna, lägga till handlingarna, innan jag kan gå vidare.

Med en veckas tveksamt sommarväder och bara ledighet att fylla dagarna med har det blivit en hel ny tröja. Sommarens största längtan är den kommande fjällvandringen, och med den följde "behovet" att sticka en lagom tjock och lätt ulltröja att ta med på färden. Garnet köptes förra sommaren, i just Abisko, och nu återstår bara trådfästning och lite blockning. Och bloggning förstås (högen obloggade projekt ligger där och stirrar förebrående på mig).

Men jädrar vad den sticks! Jag är inte den allra känsligaste, men detta är i sticksigaste laget också för mig. Så jag efterlyser dina bästa tips! Jag kommer inte ha tid att beställa och få hem några specialprodukter, utan får klara mig med vad som finns att hitta hemma. Kan man använda vanligt människo-balsam för att få ullen lite mjukare? Hur går man tillväga om man ska schamponera och behandla sin tröja?