lyckat och misslyckat

Det är en hårfin skillnad mellan det lyckade och det misslyckade. Ofta finns det inte ens någon skillnad, och vad som betraktas som det ena eller andra är obönhörligt subjektivt. Det någon kasserar drömmer en annan om att kunna skapa.

Under kursen på Capellagården misslyckades den första skröjugnen, dvs den första bränning man gör av godset innan man glaserar det, och nästan allt som var i den ugnen fick mängder av sprickor och blev heller inte riktigt bränt. Jag hade flera saker som jag bara fick slänga, men så var det två skålar som jag ville testa och se om de gick att rädda. Så de skröjades igen och sprickorna slöt sig nästan helt igen. Sen i glasyrugnen öppnade sig sprickorna igen, och jag tycker att det blev ganska fantastiskt. Och helt klart mer intressant än om de varit perfekt släta.

Två spruckna skålar och en slät större, stengods, glaserade mattsvart.