
Innan hemfärden tog jag en tur till morfar och mormor med halsduken jag stickat åt morfar. Han nämnde i förbifarten för några veckor sedan att han inte hade en halsduk, så jag plockade fram stickor och garn i lönn och satte igång, och den blev klar nu i påsk. Jätteglad och överraskad blev han, och det känns bra att han nu är varm om halsen...

Den är stickad i samma gamla våffelmönster som elofs muddar och thermal (jag har fått bra övning innan det är dags för tröjan) på stickor nr 3 och tvåtrådig ull i mörkgrått och ljusgrått, blev bara en pytteboll kvar av det ljusgrå.

Här är det lillasyster som modellar.
3 kommentarer:
Jag kan tänka mig att du har en stolt och glad morfar nu.
snygg, mycket stilren, kan tänka mig att den passar en morfar perfekt!
Var kan man hitta mönster för våffelmönster (mycket mönster där) jag tror nämligen att det skulle kunna vara ganska snyggt på en farfar också...
Vilken snygg halsduk, manlig och stram men ändå varm (till utseendet inte bara i känslan) och roligare än bara slätstickning.
Skicka en kommentar