fredag, mars 27, 2009

matchande

Det här med virkning, det är inte så dumt ändå. Mina kunskaper sträcker sig inte längre än till fasta maskor och smygmaskor, och ont i handleden får jag när jag virkat för ivrigt, men jämarns -ibland blir det snyggt! För ett tag sen började jag fundera över att sticka en ny mössa och ni kom med fin hjälp i färgfunderingarna (ni har så himla bra smak allihopa! Jag tycker också det gula närmast ansiktet), men som ofta när jag funderat över något ett tag bara tvärvänder jag och hittar på nåt annat.


Denna gång skyller jag på en virkbok (Virka! av Frida Pontén) där det enda jag fastnade för var en så fin barnmössa. Vill ha! ropade jag och började improvisera fram en variant till mig själv. Ändringarna är så många att allt som återstår från ursprungsmodellen egentligen är "virkad mössa med vita ränder", och får jag säga det själv blev den rätt fantastisk...


Garnet är ett hemlisgarn i vårgrönt, Araucania Nature Wool. Ärligt var jag lite småfundersam när jag först fick det, men min tveksamhet har vänt med råge, det är ett härligt mjukt garn med fin färg och mjuka färgskiftningar. Till de vita ränderna har jag använt vanlig tvåtrådig ull från korgen. Mössan är smygmaskvirkad och randig både i struktur och färg (jepp, jag är ofantligt svag för smygmaskvirkning), medan de vita ränderna bryter av med att vara virkade med fasta maskor. För att fortsätta gratulera mig själv till framgången på ett mycket oödmjukt sätt må jag säga att det blev fantastiskt fint med att ränderna har en annan struktur.


Jag virkade på och minskade lite på känn här och där och fick något som i formen sedan liknade en tomteluva. När mössan var avmaskad tog jag resterna av härvan och virkade två matchande (!) muddar till. Detta är över huvud taget första gången som jag ÄGER något som matchar. And I think I like it.
Nu kan våren komma.
Närsomhelst.
Jag är redo.


ps. Om någon vill ha mönstret till muddarna så kan jag lägga ut det eftersom jag hör och häpna faktiskt skrev ned det medan jag tillverkade dem. Mössan däremot finns det inga anteckningar på, men jag har starka funderingar på att göra en till, gul med vita ränder...

5 kommentarer:

PetraO sa...

Det är grymt snyggt! Och visst är det roligt att virka?

Elin sa...

Så himla fina!!! Smygmaskvirkning is the shit!

Anna-Snoddas sa...

Kan inte mer än hålla med dig! SKITSNYGGT! Underbar grön färg och så vårigt med det vita till! :)

Anonym sa...

Superfina! Man blir lätt lite besatt när man börjat virka, själv har jag soffan full av virkade rosor, har ingen aning om vad jag skall ha dom till..? Dina alster är ju inte bara vackra, dom har en praktisk användning också!

Anonym sa...

Himla fina!
Jag gillar också virkade saker men får precis som du ont i handen. Är kanske en vanesak det där. När jag började sticka på allvar i höstas domnade mina ringfingrar men det har släppt nu.
/Anna Maria