torsdag, februari 19, 2009

min mumrik


Snusmumriken är den figur hos Tove Jansson jag tycker allra mest om.
Han har inget hem men många vänner. Han spelar vårsånger på sin munharmonika men tappar bort dem ibland och finner dem när han kommer tillbaka till dem han tyst älskar. Han tar sin ryggsäck och slitna slokhatt och vandrar iväg någon annanstans, men kommer tillbaka när våren kallar.

Utskriven bild från Toves bok Sent i november, imålad med svart tusch. Gammal silverram, svart papper. Nu vandrar han söderut ovanpå min stora spegel.

4 kommentarer:

Ida sa...

superfint! min favvo också. Ska så småningom tatueras på mig. Efter en fin illustration av min syster!

Ilsefin sa...

Jättefint! Jag gillar också Snusmumriken.. och lilla My. Jag läste om alla böckerna under året i Vadstena, jag tror bestämt att det är dags att läsa dem igen :)

slingerbult sa...

åh gilla! Det här ger mig barndomsminnen så det skvätter om det.. nu måste jag också läsa om muminböckerna.

Dödergök sa...

Åhhhh Mumriken, han är fin han och Sent i November är väldigt känslomässigt laddad för mig. Nu blev jag lite sentimental och rörd.