måndag, november 24, 2008

en liten turist

..på vift i hufvudstaden. Brasília är en konstig stad. För det första är den byggd i formen av ett flygplan. Jajjebox, ett flygplan. Ser du det?

Bild härifrån

För det andra är staden bara 50 år gammal, och designad av en enda snubbe. Förstå att få det uppdraget -"hej, du, du är arkitekt va? jo, det är så här, vi, brasiliens militärdiktatur, tänkte bygga en ny huvudstad va, och undrade om du skulle kunna tänka dig att rita den. Vi tänker skum arkitektur och flygplan. Fixar du det? Schysst, då säger vi så! Jaså, du är kommunist? Äh, bara du ritar snyggt så tar vi dig, och inte har problem med att designa landets politiska centrum. nej, men du vad bra!" Ungefär så tror jag att det gick till.
För det tredje är staden byggd rakt ute i obygden. Personligen har jag det som ett av mina bedömningskriterier för att fastställa om ett land styrs av en galen militärjunta eller ej. Tar ihjäl obekvämt folk? check. Flyttat huvudstaden för att bygga en ny långt bort från där folk bor? check.

Egentligen är jag välsignat ointresserad av både arkitektur och sånt som brukar gå under rubriken "sevärdhet". Men, vissa dagar finns det helt enkelt inte så mycket att göra för en liten fältstudent och då tager man vad som bjuds. Så, här, mina vänner, kommer en liten exposé över brasiliens och brasílias politiska centrum (som så klart ligger i planets cockpit):


Här har vi de tre makternas torg. Alla vill besöka de tre makterna. De är, om jag minns rätt, presidenten, rättsväsendet och ekonomin. På bilden tvillingtornen, det ekonomiska centret. Och likheten med dito i USA var ingen slump, nej. Utanför bilden finns till vänster presidentens plejs och till höger högsta domstolen.
Strax utanför flygplanet ligger ett av presidentens oficiella boendet. Just detta boende kallas av någo
n outgrundlig, men rätt underhållande, anledning för "den förvridna kycklingranchen". Nån form av politisk ironi?


Här i staden huserar alla ministrar i hela brasilien och det här är deras kontor. Det måste tilltala en vän av ordning att samla alla politiker på ett och samma ställe, tänk vad enkelt att fixa ett extra möte! Varje hus har sitt tema och sina egna små ministrar, miljön, rasintegrationen, kulturen, militären.


Rymdskeppet eller saturnus här, det är muséet. Men det var visst stängt på måndagar. Upptäckte jag. Det ser annars ut som att det är redo att lyfta närsomhelst. -Feed, me more, more tourists!


Bakom, eller bredvid, muséet ligger den metropolitiska katedralen. Hejhej vinkar aposteln Johannes, eller João som han heter här.


Katedralen är lika spejsig inuti som utanpå. Basurt stora betongänglar hänger från taket i nåt som ser ut som alldeles för tunna linor. Brasiliens eget speciella helgon, den svarta madonnan, står i en fin glasburv.


Bakom den besökande jättefjärilen syns de svängda väggarna som undertecknad tyckte var roligast i hela kyrkan. Om du står vid fjärilen, och placerar en kompis borta vid dem i bakgrunden på bilden, lägger kinden på den släta stenen och pratar så hör man varandra hur bra som helst!
Det var dagens rapport, over and out.

3 kommentarer:

Emma Nordung sa...

Coooooooolt! (och jag ska fota vantarna, så fort jag är hemma och det är ljust samtidigt)

Anna sa...

Jisses, vad mycket jag har lärt mig om Brasilia idag. :) Den där kyrkan ser ju hur fräck ut som helst!

Anonym sa...

Shit, vilken kyrka (o huvudstad för den delen). Kände plötsligt att Stockholms stadsplanering är otroligt tråkig, vi kanske skulle satsa på en junta här också så att det börjar se lite coolare ut?