söndag, mars 16, 2008

as time goes by..

Kalas!
Jag tycker om kalas. Kalas gör hela fylla-år-och-bli-äldre-grejen lite roligare. Lite mindre jobbig. Lite mer inlindad i vin och vänner. Gärna kalas tillsammans med vänner av liknande ålder så att man får ha sina små åldersnojor i fred. Det är svårt att vara åldersnojig med mina kursare. Många är snudd på dubbla min ålder, och har ingen förståelse för att ibland kan det nästan kännas gammalt att bli... 23. Men jag gör som seden är i mitt liv. Jag tycker att den nya åldern verkar gammal tills samma dag som jag fyller år. Då inträdder den stora försvarsmekanismen som skjuter fram min gräns för vad som kan anses gammalt och alldeles för vuxet. Och då känner jag att hmm, 23, det är ju faktiskt en ganska bra ålder, lite vuxnare än 22, lite mer -ta mig på allvar folk. 24 däremot, och 25, jistamejligen, det är gammalt det. Då ska man ha ordning på sitt liv.

Igår var det kalas här med middag, kaka och film -och framförallt hejdlöst trevligt folk (smicker, smicker)!
För att tala med bloggvärlden var det tre andra bloggare närvarande,
e. malegria och räven, en vän J som verkar spendera way too much time kollandes om folks bloggar blivit uppdaterade, och de glada bloggbefriade vännerna mya och l och a. Middagen bestående av en cous-coussallad, potatissallad, pestokikärtor med dito sås intogs med god aptit, rättvisemärkt vin och djupa diskussioner om konsten att skriva ett CV, jonas gardell och mäns respektive kvinnors relationer till sina föräldrar.

Jag fick paket också! Det trodde jag faktiskt inte. Men så ramlade det inte ett par fina flaskor vin, rättvisemärkt glass och choklad, en bok om allt jag behöver veta (planerar att hädanefter aldrig mer köpa en kursbok utan inhämta all min kunskap från denna bok och enbart hänvisa till den på tentorna)
och om schysst sommarmat. Och så en kruka med krokusar! De står och slår ut i solen i mitt fönster just nu. Det var en fin födelsedag.

Allt gott!
/en lite äldre, lite mer -ta mig på allvar nu folk- fröken

4 kommentarer:

Cecilia N sa...

Grattis i efterskott!

Från en nästan dubbelt så gammal kursare ...

Även om jag är så mycket äldre så haar även jag varit 23 en gång (believe it or not) och då var det nog, som du beskriver, alldeles kolossalt gammalt att vara 25. Och 45 gick inte ens att tänka på. Då var man ju inne och tassade på den äldre generationens domäner.

Nästa vecka fyller dottern 19 och bara det är overkligt. Jag var väl 19 rätt så nyssens har jag för mig ...?

Det konstiga är att 50-åringar nuförtiden inte alls ser speciellt lastgamla ut. *?*

Ilsefin sa...

Grattis i efterskott!
Det låter som att du haft en riktigt härlig födelsedag!

Hanna sa...

grattis i efterskott säger jag med! 23 låter alldeles lagom! kram!

isabelle sa...

grattis grattis, blir onekligen nyfiken på boken, känns onekligen lockande att dumpa all trist kurslitteratur och bara fokusera på ett enda verk :D